Juan, nya Johan
Ibland kan man känna sig så stressad så man blir spyfärdig.
Ok, måste erkänna att jag inte är en sådan person som blir det så ofta. Har en tendens att koppla bort saker ganska bra, vilket är både på gott och ont.
Men hör man andra prata plugg, samtidigt som man känner att man har många motgångar i sitt eget pluggande, så är det svårt att hålla igen stressen. Den bubblar...vill välla över...uäh.
Så, uppsatsen, hur den går? Jo vars. Mailade tillbaka till handledarn förra veckan. Inledde med "Hola" för att svara på hans käcka spanska avslutning (Läs nedan). Sedan skrev vi, väldigt utförligt för att minimera chanserna till missuppfattning, om vad vi tänkt med vår nya frågeställning. Dessutom ställde vi ett par, för oss viktiga, frågor.
Svaret kom idag. Inledning: "Buenas Dias!" (uppenbarligen uppfattade han inte vår sarkasm)
Därefter svarar han i endast ett par meningar på vår mail. Två rader vi hade klarat oss utan. Ja vi veeet att frågeställningen är viktig, och sen? Konstruktiv kritik och hjälp, Tack!! Men nej.
Avslutet var bäst: "Juan"
Jag hajade till. Hade han stavat fel? Johan -- Juan... nää. Inte möjligt.
Människan har gått och blivit Spanjor nu också!!!
My God. Vad ska det bli av vår uppsats... *tittar bedjande upp... till mitt vita tak som inte säger ett dyft tillbaka*
Var är den skäggiga gubben när man behöver honom som bäst
Ok, måste erkänna att jag inte är en sådan person som blir det så ofta. Har en tendens att koppla bort saker ganska bra, vilket är både på gott och ont.
Men hör man andra prata plugg, samtidigt som man känner att man har många motgångar i sitt eget pluggande, så är det svårt att hålla igen stressen. Den bubblar...vill välla över...uäh.
Så, uppsatsen, hur den går? Jo vars. Mailade tillbaka till handledarn förra veckan. Inledde med "Hola" för att svara på hans käcka spanska avslutning (Läs nedan). Sedan skrev vi, väldigt utförligt för att minimera chanserna till missuppfattning, om vad vi tänkt med vår nya frågeställning. Dessutom ställde vi ett par, för oss viktiga, frågor.
Svaret kom idag. Inledning: "Buenas Dias!" (uppenbarligen uppfattade han inte vår sarkasm)
Därefter svarar han i endast ett par meningar på vår mail. Två rader vi hade klarat oss utan. Ja vi veeet att frågeställningen är viktig, och sen? Konstruktiv kritik och hjälp, Tack!! Men nej.
Avslutet var bäst: "Juan"
Jag hajade till. Hade han stavat fel? Johan -- Juan... nää. Inte möjligt.
Människan har gått och blivit Spanjor nu också!!!
My God. Vad ska det bli av vår uppsats... *tittar bedjande upp... till mitt vita tak som inte säger ett dyft tillbaka*
Var är den skäggiga gubben när man behöver honom som bäst


3 Comments:
Jag både hatar och älskar att våra sinnesintryck är så subjektiva. Ibland kan man se så mycket fint och uppleva saker och så försöker man förklara för andra som inte fattar. Ibland upplever man jobbiga känslor och tänker konstiga tankar som framkallar jobbiga känslor och man försöker förklara för folk och de fattar inte. USCH och piss. Då skulle jag vilja att det fanns ett allmänt, objektivt val så att man kunde koppla om till det när man kände att ens egna inte duger. Gud?
Anonym, vadå anonym. Det är jag, Mona!
Ja jag vet, det subjektiva kan ju vara på både gott och ont. Tänk vad tråkigt det vore om alla såg och upplevde samma sak! Ingenting att diskutera, inget unikt. Men å andra sidan kan det bli svårt att få förståelse också. Men hellre det än "objektiva sinnen"!
(svarar här eftersom DU svarat till feeel inlääägg, hihi.)
Pussspusss
Skicka en kommentar
<< Home