Var gårdagen ett steg?

Efter gårdagen vågar jag nog påstå
att jag skulle kunna titta honom i ögonen
och uttala orden som sa
att jag inte vill ha honom.
Att han är ett med mitt förflutna.
Utan att fälla tårar.


Or, who am I kidding....


Skulle jag stå öga mot öga med honom
och titta in i hans stora gröna ögon
skulle jag nog vilja dö av förtvivlan...


Still a long way to go...