Nisch

Vilken otroligt flummig period i livet detta är, egentligen.
Tankemässigt.
Man svävar runt i funderingar kring det stora, livet, jaget, meningen med allt etc.
Drömmarna tar över.


Jag drömmer om att någongång vandra runt på NYC:s gator, och känna att jag är hemma. Att denna vackra stad är en del av mig, och jag en del av den.
Jag drömmer om att någongång ha en konstutställning, i nyss nämnda stad.

Andra gånger känner jag en längtan efter att, i beiga kläder och trasig halmhatt, vandra runt i gröna skogar och sprida ett lugn till omgivningen. Ett lugn, som härstammar från en vetskap om att jag är där för att hjälpa. Bidra.

Ibland drömmer jag om att ge mig ut i den hårda materialistiska världen.
Skapa förändringar och kämpa tillbaka, med samma vapen.

Drömmar...ja de är många.
Och inte räcker livet till för att alla ska förverkligas.
Jag hoppas så innerligt att åtminstone någon av de drömmar man filosoferar om ska bli verklighet. Om inte annat, så delvis.

Jag undrar många gånger vad min nisch egentligen är.
Vad har jag här att göra?
Vad ska jag tillföra?
Var kan jag göra skillnad,
var kan jag sätta mina spår?
Kommer mitt liv att lunka på, innehållandes handlingar vars resultat kommer att tappa mening i samma stund som jag sänks ner i graven?


Tänk, om man bara visste..