Målarduken

Några penseldrag personliga tankar, en klick vardagshändelser och ett par stänk av allt annat

Min bilder
Namn:
Plats: Rennes, France

Deedee: Juriststudent i nutid, konstnär i sinnet, balettdansös i NYC i sitt nästa liv, vandrande pinne med bra karma i sitt förra liv

söndag, juli 09, 2006

Busting Airs

Blir radd for mig sjalv ibland och min formoga att lika intensivt och latt som jag faller for en manniska, lagga personen bakom mig och ga vidare.
Just nu ar jag singel. Tror jag. Jag och M tog ju avsked, och sa rakt ut att vi inte var bundna vid varandra. Trots detta har vi kontakt och ar gulliga mot varandra.. Man blir ju lite schitzo.

Haromdagen traffade jag James.
Trevlig och rolig som satan
Kropp som en gud, a k a surfare
Advertising manager pa en tidning

Jag tanker...helt ok.
Darefter... rrrrrrrrrrr...

Far hans nr och han ber mig hora av mig.
Nan dag efter skickar jag ett sms. Det perfekta smset. Varken for flortig eller detaljerad, utan bara for att saga typ det var trevligt att traffa honom och annat blaj med glimten i ogat. Egentligen bara for att ta kontakt och ge honom mitt nr, samt oppna upp for ett trevligt svar tillbaka.
Avslut: Maybe I'll see you out there (menat ute pa vagorna) / Dee

Svar: Maybe you will... Maybe your be busting airs out there... James

Detta var det ENDA han skrev.
"maybe your be busting air"... wtf does that mean??
Kandes som en totaldiss.
Helt ologiskt enligt min logik, men anda en diss.
Av ren irritation pa det flummiga svaret, svarade jag lika flummigt tillbaka;

Busting airs? In sweden we don't bust air, air bust us... Dee

Fraga mig inte vad jag pratar om.
No clue.


Vi kan val bara gemensamt ga i kor och saga:

Hiii James
Byeeee James

torsdag, juli 06, 2006

Fuck!!---> Bugga'!!

Har ar vackert och underbart.
Surfare? Joda. KRYLLAR.
Pa mandag ska vi joina dem och bli surfare sjalva! Hoppas behalla kroppsdelarna i ursprungsskicket.

Kan annars konstatera att begreppet "man blir vad man ater" stammer valdigt val i detta land.
Go figure.

Evig mothafuckin dilemma:
VAARifran ska jag saga att jag ar? Blir sa trott. Om jag sager att jag kommer fran Iran tror de att jag kommer direkt darifran vilket inte ar sanningen. Om jag sager att jag kommer fran Sverige sa kommer foljdfragan: Ok..men var kommer du ifran EGENTLIGEN?
Sager man att man ar persisk men BOR i Sverige kanns det ju ocksa konstigt, for det trycker inte alls pa hur ingrodd i Sverige man egentligen ar. Sager man att man har persisk ursprung blir det ju inte heller ratt, for vadda Ursprung, att jag ar iranier galler ju inte endast i datid utan aven nutid! Plus att det da later som att man inte ar stolt for det man ar, vilket jag ar. Aven om jag ibland undrar pa folks reaktioner.
Ja, man ar invandrare overallt.

Weoou, denna diskussion har cirkulerat i mitt huvud lange och rakade bara ramla ut i denna stund! Far val skriva mer om det underbara liv jag lever just nu nasta gang istallet. For har ar det soft. Lovely. Inga bekymmeeer, man e lycklig var daaaag, det e ett harligt liiiivsfilosofiiii.

Ok jag borjar bli knapp, bast o ta ett kaffe o sssofffftaaaaaa

PS. blir inte mkt skrivande harifran heller...e lite pank for tillfallet plus att jag inte sitter vid en dator alltfor ofta... sorry fellas, but feel my luuuuuuve